Blockläget i opinionen
Skuggbudgetar 2026 — vad vill de spendera mer på, och var tar de pengarna ifrån?
Oppositionspartiernas (S, V, C, MP) budgetavvikelser mot regeringens budgetproposition för 2026, hämtat direkt ur deras riksdagsmotioner via Finansutskottets betänkande (2025/26:FiU1) och sammanställt av tankesmedjan Timbro i rapporten "Skattesmockan" (obs: marknadsliberal källa — siffrorna nedan är dock partiernas egna deklarerade belopp, inte Timbros tolkning). Regeringen (Tidöpartierna, inkl. SD som stödparti) utgör själva baslinjen (0-punkten) och har därför ingen egen avvikelse att visa.
Viktigt att veta om diagrammen: de specifika flödena mellan enskilda finansieringsposter och enskilda utgiftsposter är en visuell förenkling för läsbarhetens skull — så fungerar inte statsbudgetar bokstavligen. Alla intäkter går in i en gemensam pott som finansierar alla utgifter tillsammans; det finns ingen exakt "den här skatten betalar för den här satsningen"-koppling. Det diagrammen korrekt visar är de faktiska totalbeloppen för varje post.
Partierna — klicka för fullständig profil
Valkompasser — gör flera, inte bara en
Olika valkompasser ställer olika frågor, väger dem olika och bestämmer partiernas positioner på olika sätt — därför kan resultatet skilja sig åt beroende på vilken du gör. Ingen av dem ska läsas som en röstningsrekommendation, bara som ett sätt att se var dina svar hamnar i förhållande till partierna.
Gör en valkompass
Var står partierna i sakfrågor?
Varje prick visar ungefär var partiet placerar sig utifrån sitt valmanifest och sin röstningslinje i riksdagen — inte ett exakt mått. Klimatraden bygger på Naturskyddsföreningens granskning av 22 konkreta förslag (2026); övriga rader är sammanfattningar av partiernas egna ställningstaganden så som de beskrivs i manifesten på den här sidan.
Vägen till en ny regering
Sverige väljer inte en regering direkt i valet — väljarna väljer riksdagen, och det är riksdagen som sedan avgör vem som blir statsminister. Processen kallas negativ parlamentarism och fungerar annorlunda än i många andra länder.
Valresultatet fastställs
Riksdagens 349 mandat fördelas mellan partierna som klarat 4 %-spärren.
Talmannen inleder talmansrundor
Riksdagens talman — en opolitisk roll — samtalar enskilt med samtliga partiledare för att hitta den statsministerkandidat som har bäst chans att accepteras av riksdagen.
Talmannen föreslår en statsministerkandidat
Förslaget går till omröstning i riksdagens kammare.
Riksdagen röstar — men bara "nej" räknas
Vid negativ parlamentarism behöver kandidaten inget aktivt majoritetsstöd. Förslaget faller bara om minst 175 av 349 ledamöter röstar emot. Räcker det inte till en majoritet emot, blir kandidaten statsminister — även med en minoritetsregering.
Om förslaget faller: nytt försök
Talmannen har totalt fyra formella försök. Misslyckas alla fyra måste extra val till riksdagen utlysas. Efter valet 2018 tog processen över fyra månader och flera talmansrundor innan en regering till slut godkändes.
Regeringen formas — ofta i minoritet
Svenska regeringar är oftast minoritetsregeringar som tolereras av partier utanför regeringen, ibland formaliserat genom skriftliga samarbetsavtal mellan flera partier utan att alla sitter i regeringen — som Tidöavtalet 2022.