Riksdagsvalet · söndag 13 september 2026

Riksdagsvalet 2026

Sveriges åtta riksdagspartier — vad de lovar i valet 2026, och vad de faktiskt gjort under mandatperioden. Samma frågor ställs till alla partier, i samma format, utan rangordning eller rekommendation.

Opinionsdata: 22 augusti 2026 Röstberättigade: ~7,8 miljoner Mandat i riksdagen: 349 Spärr för representation: 4,0 %
Om den här sidan. Innehållet är sammanställt från partiernas egna valmanifest och pressmeddelanden, Riksdagens och Valmyndighetens officiella statistik, samt oberoende opinionsinstitut. Vallöften presenteras som just löften — inte fakta — och märks som partiernas egna ord. Där en siffra om regeringens resultat kommer från regeringen/partiet självt anges det. Sidan varken rankar eller rekommenderar något parti.

Opinionssiffror hämtas automatiskt en gång per dag från PolitPro.eu:s sammanvägning av svenska opinionsinstitut. Källa: PolitPro.eu.

Block
Sortera

Sammanvägning av Demoskop, Novus och Verian, juli–augusti 2026. Liberalerna ligger under 4 %-spärren i flertalet augustimätningar, vilket gör blockjämförelsen känslig — se partiets profil för detaljer. Opinionssiffror är ögonblicksbilder, inte prognoser.

Visar debatter från senaste veckan och kommande vecka. Samtliga går att se helt utan betalvägg — SVT och Sveriges Radio är avgiftsfri public service, och TV4 sänder sina partiledardebatter fritt på tv4.se/TV4 Play. Där en arrangör (t.ex. en tidning) också skriver betalartiklar om debatten anges det separat — själva sändningen är ändå fri att titta på.

Olika valkompasser ställer olika frågor, väger dem olika och bestämmer partiernas positioner på olika sätt — därför kan resultatet skilja sig åt beroende på vilken du gör. Ingen av dem ska läsas som en röstningsrekommendation, bara som ett sätt att se var dina svar hamnar i förhållande till partierna.

Gör en valkompass

Jämför & granska metoderna bakom dem

Varje prick visar ungefär var partiet placerar sig utifrån sitt valmanifest och sin röstningslinje i riksdagen — inte ett exakt mått. Klimatraden bygger på Naturskyddsföreningens granskning av 22 konkreta förslag (2026); övriga rader är sammanfattningar av partiernas egna ställningstaganden så som de beskrivs i manifesten på den här sidan.

Sverige för inte statistik över hur enskilda väljare röstar (valsedlar är anonyma) — allt nedan kommer istället från SVT:s Vallokalsundersökning (Valu) 2022, en oberoende enkät bland cirka 9 000 väljare i anslutning till vallokalerna, samt SCB:s valdeltagandeundersökning. Detta är alltså mönster från förra valet, inte en prognos för 2026.

85% kvinnor
84% män

Valdeltagandet var nästan identiskt mellan könen 2022 — en skillnad på bara en procentenhet.

Källa: SCB, Valdeltagandeundersökningen 2022

+8pp bland kvinnor

Socialdemokraterna hade 8 procentenheter starkare stöd bland kvinnor än bland män 2022 — partiets tydligaste könsskillnad.

Källa: SVT:s Valu 2022, analys av Oscarsson & Ahlbom

+9pp bland män

Sverigedemokraterna hade tvärtom 9 procentenheter starkare stöd bland män än bland kvinnor — motsatt mönster mot S.

Källa: SVT:s Valu 2022, analys av Oscarsson & Ahlbom

56% kvinnor
42% män

Så stor andel av respektive kön röstade på den rödgröna sidan 2022 — ett tydligt könsgap på blocknivå.

Källa: SVT:s Valu 2022

52% unga män (M/SD)
33% unga kvinnor (M/SD)

Bland väljare 18–30 år röstade 52 % av männen på M eller SD, jämfört med 33 % av kvinnorna i samma ålder — det tydligaste könsgapet i hela väljarkåren.

Källa: SVT:s Valu 2022, via Vänsterpartiets valanalys 2022

Oförändrat sedan 2006

Vänsterpartiet är det parti som haft mest stabilt litet könsgap i väljarstödet över tid — ungefär samma nivå sedan valet 2006.

Källa: SVT:s Valu, flera valår

Sverige väljer inte en regering direkt i valet — väljarna väljer riksdagen, och det är riksdagen som sedan avgör vem som blir statsminister. Processen kallas negativ parlamentarism och fungerar annorlunda än i många andra länder.

1

Valresultatet fastställs

Riksdagens 349 mandat fördelas mellan partierna som klarat 4 %-spärren.

2

Talmannen inleder talmansrundor

Riksdagens talman — en opolitisk roll — samtalar enskilt med samtliga partiledare för att hitta den statsministerkandidat som har bäst chans att accepteras av riksdagen.

3

Talmannen föreslår en statsministerkandidat

Förslaget går till omröstning i riksdagens kammare.

4

Riksdagen röstar — men bara "nej" räknas

Vid negativ parlamentarism behöver kandidaten inget aktivt majoritetsstöd. Förslaget faller bara om minst 175 av 349 ledamöter röstar emot. Räcker det inte till en majoritet emot, blir kandidaten statsminister — även med en minoritetsregering.

5

Om förslaget faller: nytt försök

Talmannen har totalt fyra formella försök. Misslyckas alla fyra måste extra val till riksdagen utlysas. Efter valet 2018 tog processen över fyra månader och flera talmansrundor innan en regering till slut godkändes.

6

Regeringen formas — ofta i minoritet

Svenska regeringar är oftast minoritetsregeringar som tolereras av partier utanför regeringen, ibland formaliserat genom skriftliga samarbetsavtal mellan flera partier utan att alla sitter i regeringen — som Tidöavtalet 2022.

Fråga om svensk politik Claude · svarar bara på frågor om svensk politik & valet 2026
Ställ en fråga om partierna, valet eller något annat på den här sidan.